Lost in translation

2006-12-14

Lost in translation…

Har ni sett den filmen? Om inte så gör det! Den ger en ganska intressant inblick i den japanska storstans olika uttryck.

Vi känner igen känslan i filmen av att inte kunna göra sig förstådd och inte förstå vad de säger eller vad de menar. Menar de vad de säger?

Det blir mycket surr i våra huvuden här, mycket huvudbry över vardagliga saker, men vi lär oss också någonting nytt varje dag!

Min senaste merit på surrhyllan är att hitta rätt när man kört vilse!

Vi har ju vår lilla minibil som förövrigt fått namnet ”Köttbullen”…den är ju brun och rund och innehållet oftast svenskt!

Med denna bil har jag haft regelbunden, ofrivillig sightseeing i Yokohama och kringliggande städer som Kawasaki. Hopplösa turer på okända gator jag inte ens kan uttala namnen på.

Jag har gjort tappra försök att hitta till IKEA i Yokohama, och jag hittar numera vägen dit. Det är på vägen hem som det inte går lika bra. Jag har faktiskt inte hittat direkt hem en enda gång…nu har jag varit på Ikea 4 gånger men jag vet fortfarande inte vägen hem…

Jag önskar att jag kunde ge er en verklighetsbild av hur det är att köra bil här, men jag vet inte var jag skall börja. Trafiktempot är ganska högt, även om japanerna är snälla förare på vägen.

På de stora vägarna (expessways) så finns skyltarna både på japanska och engelska. So far so good. Men när du hamnar lite utanför de största stråken så får du ibland klara dig med japanska tecken…och då går inte så bra.

En lustig företeelse är att ofta ”vägen försvinner”. (Or is it just me?) Sist när jag befann mig på väg 6 mot Yokohama (jag kom från helt fel håll, men det är en annan historia), jag var så nöjd med att hittat rätt väg hem, när jag plötsligt inser att det inte står ”mot Yokohama” längre.

Jag kör vidare och ser att det kommer nya skyltar längre fram, åh då står det nog där tänker jag, men icke! Vad tog vägen vägen? Nu sitter jag som en tant – långt fram på stolen med händerna kramaktigt om ratten och rutan blir immig av att jag sitter så nära…

Mina ögon är uppspärrade och jag försöker att läsa alla skyltar jag passerar och samtidigt ha koll på trafiken runtomkring. Man kan väl påstå att jag känner mig lätt stressad. Av hänsyn till känsliga läsare vill jag inte förmedla vilka ramsor som passerar mina läppar…

Men kan ni tänka er! Nu kommer en skylt som det står Yokohama på! Fråga mig inte hur eller var den kom ifrån, jag har då inte bytt fil sen sista skylten…

Helt plötsligt så känns livet så trevligt och glatt. Jag sätter på cd: igen, jag lyssnar på Melodifestivallåtar…trala la vad bra allt är!

Ja, jag måste säga att det är en aning krångligare att köra bil här än att ta sig en mjölktur till Ica i Lindome.

Staffan håller på och undersöker vilken Navigator som vi skall investera i, den kostar ca 20 000 svenska kronor, det är mycket pengar. Det är en tacksam bransch för den som säljer apparaterna, i stort sett alla japaner har en i sin bil, de kan inte hitta vägen annars! Alla svenskar här har en i sin bil och åker inte en meter utan att använda sin GPS. Så jag inser att jag varit lite väl godtrogen som trott att jag skulle reda mig själv på de stora vägarna. Men det har ju gått bra hittills! Jag kan berätta att imorgon skall jag till Ikea igen…..barnen är med i Ikeas luciatåg och det är med lite fjärilar i magen som jag tänker på hemresan…skall jag utsätta mig för detta igen!? Men jag har lyckats ta mig hem förr, om än rejält försenad, så det skall nog gå denna gången också!!

Apropå Ica i Lindome, så pratar Anna ofta om just denna matbutiken!

Hon säger att hon tycker att butiken är så bra och rolig (?)

Det är lustigt vilka enkla saker som gör intryck på barn!

Mataffärerna här är ofta trånga och fyllda till bristningsgränsen med varor. Det finns så mycket produkter som jag inte har en aning om vad det är…

Snackshyllan skiljer sig en aning från Ica´s. Här hittar vi torkade, saltade småfisk (guppystorlek), riskakor i alla möjliga modeller, dock inte samma som vi är vana vid hemifrån. En del ser ut som små vita tvålar som man skall lägga i brödrosten eller mikron för att sedan ätas med soja och socker.

Faktiskt inte så dumt!

Sjögräs i alla möjliga/omöjliga former, popcorn doppade i kola-karamellsås. (Godare än vad det låter).

Men vi hittar också gamla vanliga hederliga ”Pringles”, så Oscar är helnöjd.

Sist såg vi något som såg ut som hundskit, men det var det ju inte….

De större mataffärerna har oftast en fantastisk avdelning med färdigmat. Mycket fräsch mat som lagas i butiken av några mattanter. De kommer ut i butiken och fyller på hela tiden, iklädda till nästan oigenkännlighet med huckle på huvudet, munskydd för munnen och en rock som ser ut som en städrock samt ett plastförkläde. (Jag får minnesbilder av ”ryska bambatanter” eller nått liknande, polska sjuksköterskor……) De är raska och jobbar effektivt. Man kan se dem genom en glasruta och beskåda deras flinka fingrar.

Lite längre bort finns köttdisken. Här hittar du mycket bra råvaror. De graderar sitt kött, grade 1, 2, 3 osv. Nummer 1 är förstås det dyraste. Nötkreatur som fått öl och massage får man betala mer för! Jag betalar ca 70 svenska kronor för 2 skivor nötkött, av filétyp. Fantastiskt mört och gott kött!

Fiskavdelningen är också helt fantastisk. Här finns så mycket annorlunda fisk! Fisken är så färsk att den knappt slutat simma. Skaldjur, ostron, räkor, allt ligger vacker uppradat och det är riktigt färskt och läckert. även om jag inte skall köpa fisk så brukar jag gå till fiskavdelningen bara för att titta på alla fisksorter.

Jag tycker att det är lite svårt att laga fisk, man vet ju inte riktigt vilken fisksort som passar bäst till vad. Våran ugn har en egen liten lucka som japanerna endast använder till att grilla fisk i. Jag har inte använt min ännu…

Grönsaksavdelningen i affärerna är oftast dyra. Ibland kan man hitta lite billigare på grund av säsongsfrukt men överlag så bör man kolla priserna Jag har hittat en grönsakshandlare på ett annat ställe som har hyfsade priser, så jag försöker att handla där.

Jag har också ett annat ställe som jag åker till, de har storpack, hela lådor med apelsiner, äpple osv. Så C-vitaminer får vi i oss!

De har sällan stora kundvagnar i butikerna. Istället så tar man en vagn som man ställer sin kundkorg i. Varje vagn tar 2 kundkorgar. Detta är jätteopraktiskt! Två små ynka kundkorgar fyller man ju på ett litet kick! Väl framme vid kassan så lyfter man upp korgarna på en bänk framför kassörskan. Kassörskan plockar varorna ur min korg och lägger dem i en ny tom korg. Sen lyfter jag mina korgar till en packbänk där jag packar ned varorna i plastpåsar. Om jag tycker att påsarna är tunga så kan jag ta ett löst plasthandtag som bärhjälp. Finns att plocka vid packbänken! Jättekäckt!

Vi kan köpa vin och öl både i vanliga matbutiken samt lite överallt. Vin, öl och sprit är billigt här. Vi fyllde på vårt spritförråd på Ikea faktiskt! Svenska nubbar blev det! Passar bra till julskinkan som vi också köpte på Ikea. Ni förstår att jag tar mig besväret att åka till Ikea hela tiden….

Nu är det sista vecka innan det är dags för jullov. Barnen längtar till lite långledigt och vi skall försöka att hitta på lite dagsutflykter, pyssel och leka med kompisar-svängen.

Julafton firar vi själva, men vi får ju förstås besök av tomten!

Staffan har lagt upp lite nya bilder samt en film, där Anna pratar om åskväder inför alla på skolgården! På engelska! Gå in på www.makeriet.se

Hoppas att ni har det bra allesammans!

God Jul och Gott Nytt år! önskar Katarina, Staffan, Oscar och Anna

Luciabilder och lite smått och gott

2006-12-09

Hej Allesammans, 

Idag är det lördag och vi är hemma och tar det lugnt. Vi är alla lite trötta efter gårdagen då vi hade gäster på kvällen. En annan svensk familjs som bor nära oss var här på middag. Vi åt och drack vin och hade det trevligt. Plötsligt var klockan halv två på natten …

Jag har jobbat ganska mycket ända sedan vi kom hit. Nu hoppas jag att det kommer lugna ner sig lite så att åtminstone helgerna blir lediga. Katarina har det också fullt upp. Hon är klassmamma och arrangerar Luciatåg, både på skolan och hälper dessutom till med IKEA\\\\\\\’s luciatåg. Det är konstigt, när man är långt hemmifrån så blir traditionerna viktigare än de är hemma. I år kommer jag se tre luciatåg; ett på svenska ambassaden, ett på jobbet och ett på IKEA. Dessutom har barnen haft ett på skolan som jag missat.

Nu börjar det verkligen kännas som hemma här. Det slog mig när katarina och Anna hämtade mig vid stationen med bilen igår. Hemma i huset är allt som vanligt. Katarina har julpyntat, bakat bröd, pepparkakor och lussebullar. Vi har nu en bil som gör det lätt att snabbt åka och handla mm. Den här gången har vi dessutom, mycket tack vare skolan, ett mycket aktivare socialt liv med både utländska familjer men även med Japanska familjer. Kort sagt det är som hemma fast utan er därhemma, suck!

Nu lackar det mot Jul. Jag skall vara ledig i två veckor mellan jul och nyår. Vi tänkte åka till Hiroshima under två dagar. Det ser jag fram emot. Japan är lika knasigt som Sverige i den bemärkelsen att det blir billigare för oss att ta ett inrikesflyg till Hiroshima istället för tåg.

Vi har förstått att det varit regnigt och blött hemma i höst. Jag hoppas att vädret stabiliserar sig. Det är en sak som är mycket bättre här, MINDRE REGN och MER SOL! 🙂

Vi saknar er alla därhemma! 

Ha det så bra!